Här har vi samlat nyttig information i kategorin Skatt

Representation – avdragsgillt och inte

Representation är ett samlande begrepp på beskattningsområdet för ett antal aktiviteter som görs för att främja företagets verksamhet, t ex kundvård och personalvård. Representationsutgifter är skattemässigt avdragsgilla bara om de har ett omedelbart samband med näringsverksamheten. 

Naturligt samband

Det måste finnas ett omedelbart samband mellan representationen och den verksamhet som företaget bedriver för att kostnaderna ska kunna betraktas som avdragsgilla. Det gäller både tidpunkten och platsen för representationen och vilka personer den riktar sig mot.

Måltidsrepresentation ej avdragsgill från 2017

Avdragsrätten för representationsmåltider (lunch, middag, supé och annan förtäring) slopades 1 januari 2017. Utgifter för förfriskningar och enklare förtäring av mindre värde kan dock fortfarande vara avdragsgill, läs mer om detta nedan.

Moms får dock lyftas på utgifter för representationsmåltider upp till 300 kr per person.

Vi har tagit fram en lättanvänd mall/kalkyl för momsberäkning vid måltidrepresentation. Den hjälper dig att beräkna hur mycket moms som maximalt får lyftas vid extern och intern representation enligt de nya reglerna.

Enklare förtäring såsom fika

Utgifter för förfriskningar och enklare förtäring av mindre värde är avdragsgilla med högst 60 kr + moms per person och tillfälle. Detta gäller vad som motsvarar sådan förtäring som en arbetsgivare kan tillhandahålla sina anställda skattefritt, t ex morgonfika.

Det får alltså inte handla om något som kan anses ersätta en måltid, som t ex smörgåstårta eller landgång mm. Inte heller är det avdragsgillt med förfriskningar som starköl, vin och sprit eller andra alkoholhaltiga drycker med motsvarande alkoholstyrka.

Om beloppet överstiger 60 kr plus moms får något avdrag inte göras alls enligt Skatteverket. Momsen får dock lyftas på utgifter upp till 300 kr per person, det gäller även vid utgifter för enklare förtäring.

Intern representation

För kringkostnader vid en personalfest, t ex lokalhyra eller ­kost­nader för musikunderhållning eller uppträdande är det ­högsta avdrags­gilla beloppet 180 kr + moms per person. Enligt Skatte­verket bör kostnader för högst två personalfester per år vara avdrags­gilla.

Teaterbiljetter och ­greenfee

Rimlig avdragsgill kostnad för exempelvis en teaterbiljett anses vara 180 kr + moms per person. Beloppet gäller både vid extern och vid intern representation.

Vid extern representation är den avdragsgilla kostnaden för green­fee vid golfspel 180 kr + moms per person. Vid intern repre­sen­ta­tion blir bedömningen annorlunda eftersom kostnaden då normalt är en del av den totala utgiften för exempelvis en personal­fest.

Demonstrationer och ­visningar

Vid demonstrationer och visningar finns möjlighet att göra avdrag för enklare förtäring. Det avdragsgilla beloppet är då 60 kr + moms per person.

Representations- och reklamgåvor

Det högsta avdragsgilla beloppet för representations- eller reklamgåvor är 300 kr plus moms per person från och med 1 januari 2018.

Tidigare var det högsta beloppet 180 kr plus moms för representationsgåvor och enligt rättspraxis kunde avdrag för reklamgåvor godtas till ett värde upp till 350 kr inklusive moms per person. 

Skatteplanering – vad är egentligen det?

Uttrycket skatteplanering har en positiv eller negativ klang beroende på i vilket sammanhang det används. Många “affärer” har ju blivit uppmärksammade i media och sätter fokus på frågan om vad skatteplanering egentligen är och vad som är tillåtet respektive inte tillåtet.

Rätt och fel

Trots att man följt alla lagar och anvisningar kan man ändå känna en viss skamsenhet på grund av sin skatteplanering. Varför är det så? Jo, den främsta orsaken är naturligtvis att benämningen skatte­planering används för mycket vanliga företeelser i samhället, nämligen skatteundandragande, skatteflykt, svartjobb, osv.

Det utan tvekan mest effektiva sättet att minska skatten är förstås att låta bli att ta upp skattepliktiga inkomster och dra av sådant som inte är avdragsgillt. Men då är vi inne på ett område som jag inte behandlar i den här artikeln. Inte på grund av att dessa metoder är ovanliga, utan på grund av att de inte kräver någon närmare beskrivning. Dessutom är de ­förbjudna.

Jag utgår från att alla företag och företagare ägnar sig åt den självklara skatteplaneringen att göra de avdrag man enligt skattereglerna har rätt att göra och ska göra. Jag går därför inte in på avdrags­reglerna här utan hänvisar exempelvis till vår bok AVDRAG.

Moralisk och etisk fråga

Jag vill starkt varna för upplägg som ligger på gränsen till det tillåtna. Jag varnar inte bara för att det kan leda till rättsligt efterspel, vilket är nog så obehagligt, utan jag lägger faktiskt också en moralisk och etisk aspekt på spektakulära och tvivelaktiga förfaranden. Skilj alltså på sund och osund skatteplanering.

Häftigt?

Många är övertygade om att det finns mycket att göra på skatteplaneringsområdet. De flesta tror ­också att revisorer och skattejurister har massor av häftiga knep att dela med sig av till den som är beredd att betala för det. Och visst finns det en hel del att göra, men kanske inte så värst många ­häftiga och revolutionerande upplägg som verkligen håller vid en rättslig prövning.

Vad är då skatteplanering?

Skatteplanering kan definieras som en eller en serie åtgärder inom lagens råmärken för att minska skatten. Begreppet skatteplanering bygger alltså på sådant som lagstiftningen uttryckligen eller underförstått godkänner skattemässigt. Det kan handla om att minska eller senarelägga inkomstskatt / statlig skatt och socialavgifter eller någon annan skatt.

Skattefusk

Med tiden har dock skatteplanering blivit något som ofta ses som kontroversiellt. Kanske många då blandar ihop begreppet skatte­planering med skatteflykt (se nedan) eller skattefusk med exempelvis momskaruseller, men det är ju något helt annat.

Från enkel till avancerad skatteplanering

Begreppsinnehållet har nog också kommit att förskjutas med tiden, från enkel och okontroversiell skatteplanering av typen ränteavdrag och maximal avskrivning på inventarier, till allt mer uppseende­väckande och avancerad skatteplanering såsom bolagsförpackning av tillgångar och interna aktieöverlåtelser.

Fortfarande handlar det ändå om godtagbara transaktioner som ­håller sig inom lagens råmärken, men självklart hamnar man lättare i närheten av gränsen till det tillåtna när transaktionerna blir mer avancerade och komplexa.

Skatteflykt och genomsyn/helhetssyn

I vissa fall kan skatteplanering ge oväntat utfall och, trots att transaktionerna är förenliga med lagens ordalydelse, anses strida mot lagens syfte och ändamål och därmed komma att underkännas.

I mer sällsynta fall underkänns transaktionerna med hänvisning till skatteflyktsreglerna eller på grund av ett genomsyns-/helhetssyns­resonemang.

Skatteflyktslagens regler ska användas om rätts­handlingarnas verkliga innebörd stämmer överens med deras rubricering men det uppkommer otillbörliga skatteförmåner.

Ibland kommer man i kontakt med begreppet genomsyn eller helhetssyn. Begreppet återfinns inte i lagstiftningen och används inte heller uttryckligen i rättspraxis men domstolar kan ändå göra en bedömning utifrån rättshandlingarnas verkliga innebörd.

Förmögenhetskatt

Förmögenhetsskatten slopades från taxeringen 2008. Därmed är det inte längre intressant med mer eller mindre halsbrytande manövrar inför årsskiftena bara för att minimera eller helt undvika förmögenhetsskatt.

Arv och gåva

Tack vare slopandet av arvs- och gåvoskatten är det numera väldigt lätt att skatteplanera med exempelvis gåvor. Ett generationsskifte är inte alls besvärligt att genomföra längre ur skattesynpunkt om man är villig att överföra tillgångarna genom arv, gåva, bodelning eller testamente.

Det finns dock fortfarande några saker att tänka på, t ex när det ­gäller risken för uttagsbeskattning för givaren, mottagarens skattesituation när det gäller anskaffningsvärden mm, möjligheten att avskriva gamla vederlagsreverser och möjligheten att upphäva tidigare framskjuten beskattning.

Inkomstskatt och socialavgifter

Målen för skatteplanering när det gäller inkomstskatt och social­avgifter kan vara att:

  • Minska marginalskatten genom ­omfördelning mellan åren.
  • Minska den totala skatten på en inkomst.
  • Skjuta skattebetalningen framåt i ­tiden så att nuvärdet av ­betalningen blir lägre.
  • Omvandla arbetsinkomster till ­kapitalinkomster.
  • Undvika dubbelbeskattningen.

Marginalskatteplanering

För aktiebolag, ekonomiska föreningar mfl juridiska personer gäller en rak inkomstskatt (bolagsskatt), oavsett inkomstnivå. Någon marginalskatteplanering blir därmed inte aktuell i dessa företagsformer. Här handlar det istället om att skjuta upp eller ­minska beskattningen. Möjligen kan man spekulera om en framtida sänkt bolagsskatt.

För enskilda näringsidkare, delägare i handelsbolag, privatpersoner och för delägare i aktiebolag fungerar det inte på samma sätt som i aktiebolag eftersom skatten är progressiv (ökar vid högre inkomster). Den del av arbetsinkomsten som ligger över den så kallade brytpunkten för statlig inkomstskatt (ca 470 000 kr) beskattas hårdare än den del som ligger under. Det beror på att ­statlig skatt (med 20–25%) bara tas ut på den överskjutande delen. På den del av inkomsten som ligger under brytpunkten är det bara kommunal skatt.

Marginalskatteplanering bygger på att du genom olika åtgärder minskar din deklarerade inkomst under år när du ligger över brytpunkten, och istället skattar för pengarna när du senare (eller tidigare) år ligger under brytpunkten.

Här är några exempel på marginalskatteplanering.

  • Reglerna om ackumulerad inkomst är en marginalskatteåtgärd. Reglerna gäller inkomster som betalas ut under ett år, men som hör till flera år, exempelvis ett avgångsvederlag, en engångsutbetalning av pension, en stor försäkringsersättning, en försäljning av konstnärliga eller litterära ­alster som skapats under en följd av år eller den tjänste­beskattade delen av kapitalvinst på kvalificerade aktier. Om denna extrainkomst gör att du just detta år hamnar över brytpunkten kan du ansöka om särskild skatteberäkning och i vissa fall slippa betala statlig skatt.
  • Avsättning till periodiseringsfond eller expansionsfond i enskild firma eller handelsbolag.
  • Utnyttja räntefördelning på inkomster över brytpunkten för statlig skatt.

Minska den totala skatten

En intressant form av skatteplanering går ut på att försöka minska den totala skatten på en inkomst. Med total skatt menas då summan av bolagsskatt, socialavgifter och inkomstskatt för ägaren av ett aktiebolag (eller en anställd) respektive egenavgifter och inkomstskatt för ägaren av en enskild firma eller ett handelsbolag.

Här handlar det oftast om att hitta regler som gör det möjligt att ta ut medel eller förmåner ur företaget på ett så skattemässigt förmånligt sätt som möjligt, totalt sett.

Åtgärder för att minska den totala skatten kan exempelvis handla om

  • att etablera företag i eller flytta verksamhet till länder med lägre företagsbeskattning än i Sverige
  • att i aktiebolag framkalla skattefria vinster på näringsbetingade andelar istället för skattepliktiga överlåtelser av andra tillgångar, t ex genom förpackning av tillgångar med övervärden i dotter­bolag
  • arbete under längre tid (så att t ex sexmånaders- eller ettårs­regeln gäller) i ett land med lägre beskattning än Sverige
  • årsskiftesplanering när det gäller inkomstslaget kapital så att förluster kvittas mot vinster i så stor utsträckning som möjligt och så att ett eventuellt underskott i kapital blir högst 100 000 kr
  • skattefria traktamenten och skattefria reseersättningar (avdragsgilla för företaget och beläggs inte med socialavgifter)
  • skattefria förmåner, t ex motion och friskvård samt minnesgåvor och julgåvor (gäller endast anställda, t ex ägare till aktiebolag) som dessutom är avdragsgilla för företaget och som inte beläggs med socialavgifter
  • skattefria förmåner som inte är avdragsgilla för företaget och som inte beläggs med socialavgifter men som ändå är skattefria för mottagaren, t ex privat sjukvård, utlandsvård och privata sjuk­vårds­försäkringar (gäller endast anställda, t ex ägare till aktie­bolag)

Det blir kanske inte några stora skattevinster på alla exemplen ovan, men sammanlagt kan det nog för de flesta företag handla om en hel del pengar varje år.

Lura inte dig själv

När det gäller exemplen om förmåner måste det självklart handla om förmåner som företagsägaren/den anställde verkligen vill ha, dvs sådana förmåner som han annars skulle ha betalat för privat. Annars blir det fånigt att ens prata om en minskning av den totala skatten. Det måste ju vara bättre att betala skatt istället för att ­slösa bort pengarna.

Skjuta skatten framåt

Att skjuta skattebetalningen framåt i tiden är populärt, oavsett marginal­skatt. Och visst är det diskonterade nuvärdet av en uppskjuten räntefri betalning lägre än en betalning direkt. Med dagens låga räntenivåer är vinsten dock liten.

Du måste också vara medveten om vad du gör, så att du är beredd att betala skatt när uppskovet har gått till ända. Denna ”detalj” har många en benägenhet att glömma och blir därför helt tagna på ­sängen när den dag kommer då skatten ska betalas.

Många skjuter reflexmässigt skatten framför sig, medan andra ­känner trygghet i att inte ha några latenta skatteskulder som ligger och ruvar. Vad som är bäst beror nog på vilken typ av person du är.

Spekulation om sänkta skatter

Många hoppas också på att skatten kommer att ­sänkas rejält tills det år dags att betala den framskjutna skatten. Och hoppas och speku­lera om det kan man ju alltid. Inkomstskatten och socialavgifterna har ju sjunkit successivt de senaste åren.

Även för aktiebolag kan man spekulera om en framtida sänkt skatt, även om den i dag är relativt låg ur ett europeiskt perspektiv.

Här nedan följer några exempel på metoder för att skjuta skatten framåt. Dessa kan också användas för marginalskatteplanering.

  • Uppskov vid byte av bostad
  • Pensionssparande
  • Periodiseringsfonder
  • Anläggningsreserv = överavskrivning på inventarier (tills inventarierna säljs eller den redovisningsmässiga avskrivningen hinner ifatt).

Omvandla arbetsinkomster till ­kapital­inkomster

Det lönar sig normalt att omvandla arbetsinkomster till kapital­inkomster, eftersom det inte är några socialavgifter på kapital­inkomster. Ligger du över brytpunkten blir dessutom skatten lägre, eftersom skatten på kapitalinkomster endast är 30%.

Även om du ligger under brytpunkten, blir skatten något lägre om din kommunalskatt är högre än 30%. Dessutom kvoteras vissa kapital­inkomster så att den effektiva kapitalskatten ligger under 30%.

Dessa skatteplaneringsåtgärder har fördelen att de inte innebär någon ryggsäck. Skattelättnaden är definitiv, och det kommer inte surt efter. En sak kan dock vara negativ: Kapitalinkomster är varken pensions- eller sjukpenninggrundande.

Exempel

  • Genom systemet med utdelning kan du som delägare i aktiebolag skatta i inkomstslaget kapital för den del av vinsten i företaget som kan ses som en avkastning på ditt satsade kapital.
  • Till denna typ av skatteplanering räknar många också möjligheten att ta ut kapitalbeskattad ränta på inlåning till aktiebolag och kapitalbeskattad hyra vid uthyrning till aktiebolag och handels­bolag.
  • Räntefördelning i enskild firma och handelsbolag, dock i första hand om inkomsten ligger över brytpunkten för statlig skatt eftersom inkomstskatten och egenavgifterna är så pass låga på inkomster under brytpunkten att det sällan lönar sig med räntefördelning.

Undvika dubbelbeskattningen

I de flesta fall handlar inte skatteplanering om att helt undvika beskattning utan om att minska beskattningen. Oftast går skatteplaneringen ut på att effekterna av systemet med dubbelbeskattning ska lindras.

Vad menas då med begreppet dubbelbeskattning? Ja, i korthet kan man säga att en vinst som uppkommer i ett företag beskattas två gånger, dvs dubbelt – först hos företaget och därefter hos företags­ägaren.

Den svenska bolagsbeskattningen innebär att företaget betalar en låg skatt på den vinst som behålls i företaget. Detta kallas för förstaledsbeskattning. I en enskild firma eller för en delägare i ett handelsbolag motsvaras detta av att behållna vinster i företaget kan beskattas med låg expansionsfondsskatt på samma nivå som bolagsskatten.

När ett aktiebolag sedan delar ut nettovinsten till aktieägaren drabbas samma vinst, som tidigare beskattats i bolaget, av utdelnings- eller kapitalvinstbeskattning. Alternativt tar aktieägaren ut nettovinsten i form av lön och då blir det skatt och socialavgifter på denna lön. Detta kallas för andra ledet i dubbelbeskattningen. Skattesatsen för ­andra ledets beskattning kan ligga på allt mellan 0 och 57% beroende på delägarens inkomstnivå och i vilken form vinsten tas ut (som utdelning, lön osv).

För en enskild näringsidkare eller en delägare i ett handelsbolag motsvaras utdelning eller löneuttag av att expansionsfonden återförs till beskattning (då återbetalas expansionsfondsskatten) och att vinsten därefter beskattas med inkomstskatt och egenavgifter.

Så redovisar du moms

När ska du redovisa moms?

Har du ett beskattningsunderlag för moms på högst 1 miljon kr får du redovisa moms en gång per år. Redovisningsperioden är då densamma som räkenskapsåret. Du kan dock begära att få redovisa moms var tredje eller varje månad. Momsredovisningen görs i en momsdeklaration.
Är ditt beskattningsunderlag för moms större än 1 miljon kr (men inte över 40 milj kr) ska momsen redovisas var tredje månad i momsdek­larationen. Du kan dock begära att få redovisa moms varje månad.

Redovisningsperioder

Redovisningsperioderna för dig som redovisar moms var tredje månad är:

Momsdeklarationsdatum

 Moms för perioden

 12 maj

 januari–mars

 17 augusti

 april–juni

 12 november

 juli–september

 12 februari

 oktober–december

Faktureringsmetoden

Du ska bokföra momsen samtidigt som du bokför utgifterna eller inkomsterna. Frågan blir då när utgifterna eller inkomsterna ska bokföras.

För kontanta köp och försäljningar, dvs när affärshändelsen och betalningen inträffar samtidigt, är det inga problem. Vid försäljning och köp mot faktura är det lite mer problematiskt. Det finns två metoder för bokföringen av fakturor:

  • bokslutsmetoden (kontantmetoden)
  • faktureringsmetoden.

Bokslutsmetoden får användas av företag som inte ska göra årsredovisning och har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.

Faktureringsmetoden är huvudmetoden för momsredovisning och får användas av alla företag, oavsett storlek.

Bokslutsmetoden

Du ska inte förväxla bokslutsmetoden för momsredovisning med kontantmetoden i redovisningen. De båda metoderna bygger dock på samma principer, dvs betalningstidpunkten styr löpande under året både när momsen ska redovisas och när en affärs­transaktion ska bokföras. Därför är det praktiskt att använda kontantmetoden för redovisningen om du redovisar moms enligt bokslutsmetoden.

Använder du bokslutsmetoden redovisas momsen alltså löpande under året i den period som betalningen av t ex en faktura sker. Momsredovisningen skjuts ­därför fram i jämförelse med faktureringsmetoden. En fördel är att du hinner få betalt för dina kund­fakturor innan du ska redovisa in momsen som hör till försäljningen.

Det är dock bara löpande under året som du redovisar momsen i den period som fakturorna betalas. Vid räkenskapsårets slut, dvs vid bokslutet, ska du även ta med obetalda fakturor i momsredovisningen.

Faktureringsmetoden

Alla företag som vill får använda sig av faktureringsmetoden även om företagets omsättning är låg.

Faktureringsmetoden innebär att man bokför fakturorna när de skickas och leverantörsfakturorna när man får dem. Samtidigt redovisas också momsen. Även sådana fakturor som enligt god redovisningssed borde ha bokförts en viss period ska momsredovisas i den period de egentligen hör till.

Om du noterar fakturorna i en förteckning som förs löpande ska den innehålla uppgifter om

  • fakturadatum
  • fakturanummer
  • fakturabelopp med momsen särskilt noterad
  • vilken typ av transaktion det är, t ex materialinköp eller bokförsäljning.

Momsredovisning i bokföringsprogram

Använder du ett redovisningsprogram skapar programmet automatiskt ett underlag för momsredovisningen i skattedeklarationen.

Bokföringsbrott och straff

Enligt bokföringslagen är alla näringsidkare skyldiga att ha en ordnad bokföring. Det innebär bland annat att verksamhetens olika affärshändelser ska bokföras så att de kan presenteras i den ordning som de har registrerats (grundbokföring) samt i en systematisk ordning (huvudbokföring).

Om inte bokföringsskyldigheten uppfylls är det ett bokföringsbrott. Straffet för grovt bokföringsbrott är fängelse i högst 6 år, för bokföringsbrott av normal graden fängelse i högst 2 år och för ringa bokföringsbrott fängelse i högst 6 månader. Dessutom kan man bli dömd till näringsförbud.

Vem kan dömas?

För att dömas för bokföringsbrott ska man uppsåtligen eller av oaktsamhet ha åsidosatt sin bokföringsskyldighet så att det inte går att följa verksamhetens förlopp, ekonomiska ställning och resultat. Av bestämmelserna om bokföringsbrott i brottsbalken framgår det att den som kan dömas är ”den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen”.

Uttrycket ”den som” gör att kretsen straffbara personer utökas till att inte bara gälla ett företags legala ställföreträdare utan även den som faktiskt agerar som företrädare och i vissa fall även den som sköter bokföringen i företaget. Därmed kan även en redovisningskonsult dömas för bokföringsbrott, t ex om redovisningskonsulten som ansvarig för bokföringen låtit bli att föra kassabok eller bokfört transaktioner som faktiskt inte skett. Det finns inte heller något som hindrar att både redovisningskonsulten och företagaren (huvudmannen) döms för samma brott.
BrB 11 kap 5§

Medverkan

Det vanligaste är dock att redovisningskonsulter döms för medverkan till bokföringsbrott, t ex genom att som ansvariga för den löpande bokföringen i företagen medverkat till huvudmännens brott. Enligt brottsbalken kan ”den som med råd eller dåd främjar en brottslig gärning” dömas för medhjälp. Redovisningskonsulterna kan även bli ansvariga för medhjälp till försvårande av skattekontroll och skattebrott.
BrB 23 kap 4§

Definition av bokföringsbrott

Det är ett bokföringsbrott när bokföringsskyldigheten åsidosätts och detta får till följd att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte gått att i huvud sak bedöma med ledning av bokföringen. Med en rörelses förlopp menas utvecklingen av rörelsens resultat och ställning under det löpande räkenskapsåret. Rörelsens gång kan man följa av grundboken där det går att utläsa i vilken ordning affärs händelserna bokförts. Rörelsens resultat och ställning ser man i resultat och balansrapporter som sammanställs från huvudboken (i huvudboken redovisas affärshändelserna i systematisk ordning).

Med rörelsens ekonomiska resultat och ställning menas det ekonomiska resultat och den ekonomiska ställning som framgår av årsbokslutet eller årsredovisningen.

Huvudsakskriteriet innebär att: 

  • Om bokföringen saknas är det alltid ett bokföringsbrott. Det har ju då inte gått att i huvudsak bedöma något. Detta gäller oavsett om någon bokföring aldrig har upprättats eller om bokföringen upprättats för sent eller om bokföringen upprättats men inte bevarats.
  • Om bokföringen är felaktig eller bristfällig, dvs osann, kan det vara ett bokföringsbrott. Utfallet beror på huvudsakskriteriet och ju större felaktighet eller brist, desto mer sannolikt att det handlar om ett bokföringsbrott.
  • Om en affärshändelse eller en bokslutspost inte kan kontrolleras, t ex för att underlaget är bristfälligt, är den inte heller möjlig att bedöma. Därmed kan det vara ett bokföringsbrott (om huvudsakskriteriet är uppfyllt).