Starta och driva företag - Info om företagande

Här har vi samlat nyttig information i kategorin Företagande

Fler ska våga starta företag

Nu är det beslutat att aktiebolag ska omfattas av reglerna om uppbyggnadsskede. Tiden för uppbyggnadsskedet ska dessutom utökas till 36 månader från de 24 som gäller idag.

Uppbyggnadsskede – vad är det?

Idag har enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag särskilda regler för beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) under uppbyggnadsskedet.
Uppbyggnadsskedet innebär att under tiden som företaget är nystartat kan företagaren få en SGI som minst motsvarar lönen för ett liknande arbete som anställd. Det generella uppbyggnadsskedet är idag 24 månader.

För dem som driver aktiebolag finns idag inget motsvarande uppbyggnadsskede och eftersom företagarna normalt tar ut mycket liten eller ingen lön alls när de startar företag har de därför ett svagt försäkringsskydd vid föräldraledighet eller sjukdom.

Fler ska våga starta företag

För att fler ska våga starta företag behöver tryggheten för företagare öka i uppbyggnadsskedet och därför införs regler om uppbyggnadsskede även för aktiebolag. Tidpunkten för uppbyggnadsskede räknas från den månad då anmälan om registrering för skatter och avgifter har gjorts (eller borde ha gjorts) till Skatteverket.

Bestämmelserna för aktiebolag gäller oavsett om du köper eller nybildar ett aktiebolag. Det innebär att du måste köpa ett rätt ungt bolag för att kunna tillgodogöra dig några månader av bestämmelserna om uppstartsskede.

Övrigt

Om företagaren ombildar t ex en enskild firma till aktiebolag, dvs byter företagsform och fortsätter driva samma verksamhet räknas tiden i den gamla företagsformen med i uppbyggnadsskedet.
De nya reglerna om utökat försäkringsskydd gäller bara aktiebolag, alltså t ex inte ekonomiska föreningar.
Den som tvingas lägga ned ett nystartat företag och därefter startar ett nytt företag kan få ett nytt uppbyggnadsskede för sitt nya aktiebolag.

Reglerna börjar gälla 1 augusti 2018.

Körjournal – viktigare än många tror

Körjournaler är viktiga ur bevissynpunkt för att slippa förmånsbeskattning. Här kan du läsa om vad en körjournal bör innehålla och hur viktigt det är att den inte är bristfällig.

Körjournaler

Körjournaler är ett ganska nött ämne i landets olika rättsinstanser; ofta saknas de eller är i olika grad bristfälliga. Företagsledare som har dispositionsrätt till företagets bilar blir därför i många fall förmånsbeskattade för både bil och drivmedel. Något som de flesta gärna hade klarat sig utan. Men hur ser man då som företagsledare till att slippa förmånsbeskattning?

Körjournaler och förmånsbeskattning

Som företagsledare med dispositionsrätt till företagets bilar är det väldigt viktigt att kunna visa att dessa inte använts privat om man vill slippa förmånsbeskattning. Bevisbördan för att visa att bilar inte använts privat i mer än ringa omfattning ligger i sådana här fall på företagsledaren, inte på Skatteverket. För Skatteverket räcker det att företagsledare haft möjlighet att använda bilarna privat i mer än ringa omfattning för att påföra förmånsbeskattning. Som företagsledare ska du kunna bevisa att detta inte skett om du vill slippa förmånsbeskattning.

Kammarrätten i Jönköping har i en dom uttalat att det krävs rejäla bevis för att slippa beskattning, något som även annan praxis visar.

Om bränslet till bilen betalas av företaget antas du också ha en drivmedelsförmån, vilket gör att du också kommer att beskattas för bränslet för all körning som anses privat.

Körjournal – innehåll

Presumtionen (antagandet) är alltså att all körning som inte kan bevisas vara tjänstekörning är privat körning som ska beskattas hos företagsledaren. Det är då upp till företagsledaren att bevisa sin tjänstekörning för att slippa förmånsbeskattning. Det finns inga lagkrav på att föra körjournal och därmed heller inte på innehållet, men genom praxis kan vi se vad en körjournal bör innehålla för att du ska kunna visa att du inte använt en bil mer än i ringa omfattning.

En körjournal bör innehålla följande:

Mätarställning vid årets början
Datum, klockslag samt mätarställning vid tjänsteresans start samt varifrån resan startade
Syftet med tjänsteresan
Vilka platser (adress)/företag/kontaktpersoner du besökt
Hur många kilometer du kört
Datum, klockslag samt mätarställning vid hemkomsten samt var tjänsteresan avslutades
Mätarställning vid årets slut

Kom ihåg att körjournalen ska föras löpande. Det är också bra om du noterar antal liter bränsle och pris när du tankar. Då är det lättare att beräkna värdet av den privata körningen.
Är du företagsledare i ett fåmansföretag ska du alltid skriva upp både tjänsteresor och privatresor.

Körjournal – exempel på bristfällig information

I en kammarrättsdom framgick att en körjournal var väldigt utförlig, men det saknades uppgifter om exakt adress och namn på företag och personer som besökts samt resornas syfte. Detta medförde att rätten ansåg körjournalen som bristfällig och alla de resor som inte kunde redovisas för med exakt noggrannhet ansågs därför vara privata för företagsledarna. Det räckte alltså inte att bara skriva ”jobb”.

I en annan kammarrättsdom blev en företagsledare påförd två bilförmåner och drivmedelsförmån trots att bilarna stått parkerade utanför kontoret och att företagsledaren och hans anhöriga blivit påförda flertalet bilförmåner under den aktuella perioden. Men eftersom körjournalen var bristfällig kunde företagsledaren inte bevisa att bilarna inte använts privat i mer än ringa omfattning. Företagsledaren kunde varken styrka att bilarna stått parkerade utanför kontoret eller genom körjournalen visa vilka han träffat eller några adresser till dem han besökt.

Det finns även rättsfall som visar att en otymplig skåpbil full med tvätt kan förmånsbeskattas vid bristfällig körjournal, trots att företagsledaren visat sina uppdrag och att han privat haft tillgång till flertalet bilar. Även en byggfirmas arbetsbilar har förmånsbeskattats hos anställda, trots att arbetsbilarna varit väldigt smutsiga och belamrade med arbetsredskap. I detta fall sattes dock förmånsvärdet ned till 75 procent.

Bäst att ha bilen privat eller i firman?

Som företagare kan du välja mellan två system för att dra av bilkostnaderna. Om bilen ägs eller hyrs av företaget får företaget dra av alla bilkostnader, både löpande driftskostnader och värdeminskning. Om du då använt bilen för privat körning i viss omfattning (10 tillfällen eller 100 mil) måste du skatta för ett förmånsvärde.

Det andra alternativet är att du har bilen privat och att företaget inte drar av några bilkostnader i näringsverksamheten. Då får du dra av 18,50 kr per mil för tjänsteresorna.

Det är omöjligt att ge en generell rekommendation om vilket av systemen som är mest fördelaktigt – använder du bilen även privat så är systemen tänkta att vara neutrala, men det kan finnas skillnader i vissa fall. Du får helt enkelt göra en beräkning och jämföra utfallen.

Beräkning av förmånsvärdet

Bilförmånsvärdet delas upp i två delar, en fast del och en rörlig del.

Den fasta delen av förmånsvärdet grundas dels på prisbasbeloppet och dels på nybilspriset. Den del av förmånsvärdet som grundar sig på nybilspriset består av en räntedel och en prisdel.

Basbeloppsdelen är 0,317 prisbasbelopp
Räntedelen är 75% av statslåneräntan (SLR)* 30 november andra året före taxeringsåret. Denna ränta multipliceras med förmånsbilens nybilspris.
Prisdelen är 9% av nybilspriset upp till 7,5 prisbasbelopp och 20% av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp (ett slags generellt lyxbilstillägg).

! I boken Förmåner hittar du den skattemässiga behandlingen av alla möjliga tänkbara förmåner. Finns som tryckt bok och e-bok.

Beräkning av förmånsvärdet nya bilar 2018 och senare

För bilar tillverkade 2018 och senare, registrerade i vägtrafikregistret 1 juli 2018 eller senare, beräknas förmånsvärdet litet annorlunda. Det beror på det bonus malus-system som infördes 1 juli 2018. Beräkningen skiljer sig åt på två punkter – basbeloppsdelen, som är lägre för nyare bilar och fordonsskatt som tillkommit i beräkningen för nyare bilar. Så här görs beräkningen:

Basbeloppsdelen är 0,29 prisbasbelopp
Räntedelen är 75% av statslåneräntan (SLR)* 30 november andra året före taxeringsåret. Denna ränta multipliceras med förmånsbilens nybilspris.
Prisdelen är 9% av nybilspriset upp till 7,5 prisbasbelopp och 20% av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp (ett slags generellt lyxbilstillägg).
Fordonsskatt

*SLR får som lägst anses vara 0,5%.

Extrautrustning

Värdet på extrautrustning läggs till det schablonberäknade värdet för själva bilen när förmånsvärdet ska räknas ut.

Företaget köper en tjänstebil som har ett nybilspris enligt Skatteverkets lista på 170 000 kr. Bilen utrustas dessutom med en ny stereo för 8 000 kr och dubbla airbags för 7 000 kr. Underlaget för förmånsvärdet blir därför 170 000 + 8 000 + 7 000 = 185 000 kr.

Fristående utrustning

Viss utrustning räknas som fristående utrustning. Värdet på denna typ av utrustning ska inte påverka förmånsvärdet. Det är dels mobiltelefon eller kommunikationsradio, dels vinschar, kranar och liknande.

Företaget betalar drivmedel

Om företaget betalar drivmedel för din privata körning ska denna förmån värderas till 120% av marknadsvärdet för drivmedlet för den privata körningen. Vid ett bensinpris på 15 kr per liter blir förmånsvärdet 120% x 15 = 18 kr per liter bensin.

Om du inte kan visa hur mycket av drivmedlet som hör till privatkörning respektive tjänstekörning beskattas du för 120% av marknadsvärdet för hela drivmedelsutgiften för bilen. Här har alltså de som har förmån av fri bil och fritt drivmedel ännu en anledning att föra körjournal.

Underlaget för arbetsgivaravgifter beräknas dock på den verkliga utgiften för bensinen för den privata körningen. Om bensinpriset är 15 kr per liter ska företaget alltså beräkna arbetsgivaravgifterna på detta belopp och inte på 18 kr (som preliminärskatteavdraget ska beräknas på). Detta gäller för anställda och för dig som har aktiebolag (du räknas ju som anställd). För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag är det dock lite sämre – även egenavgifterna beräknas på beloppet uppräknat till 120% av marknadsvärdet (i det här fallet på 18 kr alltså).

Avdrag för tjänstekörning

Om du har förmånsbil och betalar allt drivmedel själv kan du dra av 9,50 kr per körd tjänstemil (6,50 kr per mil för dieselbilar) i inkomstdeklarationen. Du måste kunna styrka tjänstekörningen med reseräkningar som innehåller uppgifter om resornas ändamål och antal mil. Som anställd (ägare till aktiebolag) kan du ta ut dessa belopp som skattefria milersättningar istället för att göra avdrag i din egna deklaration.

Miljöbilar

Förmånsvärdet på en miljöbil jämkas ner till förmånsvärdet för en jämförbar traditionell bil. Detta gäller då nybilspriset för bilen är högre på grund av att bilen drivs med alternativa drivmedel. Det jämkade förmånsvärdet ska även användas vid beräkning av socialavgifter och preliminärskatteavdrag. Med miljöbil menar man en bil som är utrustad med teknik för drift helt, eller delvis, med andra drivmedel (t ex metanol, etanol, och gas) än bensin och dieselolja eller är utrustad för att drivas med elektricitet.

Sexårsbilar

Förmånsvärdet för bilar som är äldre än fem år beräknas enligt speciella regler. Som utgångspunkt används bilens nybilspris (plus värdet av extrautrustning). Nybilspriset får dock inte användas om det understiger ett visst schablonmässigt värde. Detta lägsta värde motsvarar fyra prisbasbelopp. För inkomståret 2019 blir det 4 x 46 500 kr = 186 000 kr.

Ringa användning

En tjänstebil som nästan enbart används i tjänsten beskattas inte. Detta gäller när bilen använts privat i endast ringa omfattning. Med ringa omfattning menas att bilen används för privat körning ett fåtal gånger per år (högst ett tiotal gånger) eller sammanlagt högst 100 mil.

Dessa undantagsregler har väckt kreativiteten hos en del skatterådgivare. T ex har det förekommit tips på fria semesterbilar för de anställda. Sådana här upplägg avråder vi från, då beskattning troligen kommer att göras enligt allmänna regler för naturaförmåner. Förmånsvärdet blir då vad det skulle kosta att hyra en bil under semestern.

Körjournal

Det är mycket viktigt att kunna bevisa hur bilen används. Antingen för att styrka tjänstekörningen för att få skattefri reseersättning eller avdrag i deklarationen, eller för att få rätt förmånsvärde för fritt drivmedel.

För att styrka tjänstekörningen bör det räcka med reseräkningar som innehåller uppgifter om resornas ändamål och antal mil. När det gäller förmån av fri bensin är det troligt att det ställs högre krav på bevis för att bilen inte använts privat i större utsträckning än vad den anställde påstår. Det bästa är att föra en noggrann körjournal över alla resor.

Eget uttag i enskild firma – så beskattas du

I den här artikeln tittar vi på hur en enskild näringsidkares egna uttag av kontanter, varor och tjänster hanteras skattemässigt. Med eget uttag menas en enskild näringsidkares uttag av kontanter, varor eller tjänster ur näringsverksamheten.

Som enskild näringsidkare är du inte anställd i din egen näringsverksamhet och kan därför inte ta ut någon lön i vanlig mening. Därför ska kontanta uttag för ”lön”, pensionssparande och liknande inte redovisas som kostnader, utan som egna uttag.

Egna uttag av varor och tjänster från verksamheten ska redovisas som om en försäljning gjorts till marknadsvärdet.

Uttag av kontanter och andra likvida medel

Ingen lön

Du som driver enskild firma kan inte ta ut någon lön i vanlig mening. För det första kan du aldrig anses som anställd i din enskilda firma. För det andra beskattas du för verksamhetens resultat och inte för hur mycket pengar du tar ut.

Ur skattesynpunkt är det alltså den skattepliktiga inkomsten som är din lön. De år du i deklarationen redovisar en förlust har du inte någon skattepliktig inkomst.

Om du samtidigt under detta förlustår i praktiken har tagit ut en viss summa pengar ur företaget spelar ingen roll. Skattemässigt har dina uttag av kontanter inte något direkt samband med din skattepliktiga inkomst. Däremot finns vissa indirekta samband, som jag kommer närmare in på längre fram.

Om du nu känner att du inte riktigt förstår, är du inte ensam om det. Många enskilda näringsidkare och redovisningskonsulter samt andra som stött på företagsformen enskild näringsverksamhet, kan intyga att det kan ta lång tid innan man börjar förstå systemet att skattepliktig inkomst och kontanta uttag inte har med varandra att göra.

Uttag = icke resultatpåverkande post

Uttag ska naturligtvis bokföras, men transaktionen påverkar inte verksamhetens resultat. Det enda som händer är att företagets likvida medel minskar, samtidigt som kontot för dina egna uttag ökar. Varken intäkter, kostnader eller resultat påverkas alltså av uttaget, dvs din skattepliktiga inkomst berörs inte av uttaget.

Reservera pengar för årets skatt

Du får alltså inte avdrag för de kontantuttag du gör. Du måste se till att du har kvar tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets skatt. Detta gäller särskilt dig som betalar för låg preliminär skatt. Jag rekommenderar att du gör en skattekalkyl om du är osäker på hur du ligger till. Läs mer om detta nedan.

Indirekta skatteeffekter

Dina egna uttag får dock vissa indirekta effekter, nämligen att företagets egna kapital (förmögenhet) minskar. När det egna kapitalet i företaget minskar får detta två (negativa) skattemässiga effekter:

Kapitalunderlaget för räntefördelning minskar.
Kapitalunderlaget för expansionsfond minskar.

Eftersom genomgången av systemen med räntefördelning och expansionsfond finns i egna artiklar här under Företagskunskap går jag här inte in närmare på detta.

Kalkyl på utrymmet för egna kontantuttag

Skatt och socialavgifter på inkomst av aktiv näringsverksamhet under brytpunkt 1, dvs 468 700 kr inkomståret 2018 respektive 504 400 kr inkomståret 2019, är ca 45%, och lägre om du är pensionär. Brytpunkt 1 avser inkomsten efter schablonavdrag för egenavgifter. Schablonavdraget för egenavgifter är normalt 25%. Inkomster under brytpunkt 1 motsvarar därför för inkomståret 2018 ett överskott i näringsverksamheten upp till ca 468 700/0,75 = ca 624 900 kr och för inkomståret 2019 ca 504 000/0,75 = 672 000 kr.

Vad är ackord?

Ackord är en ekonomisk överenskommelse mellan ett företag och en fordringsägare. Överenskommelsen innebär normalt att fordringsägaren avstår från en viss del av sina fordringar för att företaget ska komma på fötter och i ekonomisk balans igen.

Nedsättning av fordringar

Ett ackord inleds ofta med ett erbjudande om nedsättning av borgenärernas fordringar. Erbjudandet kan vara förenat med en så kallad betalningsinställelse, vilket innebär att företaget meddelar fordringsägarna att alla betalningar ställs in. Görs inte detta finns risken att fordringsägarna ansöker om utmätning eller konkurs för att sätta press på företaget.

Alla borgenärer ska behandlas lika

För att kunna säkerställa att allt går rätt till och att samtliga borgenärer behandlas lika, är det vanligt att en särskild person (oftast en advokat) tillsätts. Godmansförordnandet sker normalt sett via tingsrätten.

Två olika typer av ackord

Det finns två typer av ackord, antingen handlar det om en frivillig ackordsuppgörelse, så kallat underhandsackord, eller så handlar det om ett offentligt ackord, vilket normalt hanteras under en företagsrekonstruktion.

Vad är företagshypotek (företagsinteckning)?

Företagshypotek (tidigare företagsinteckning) innebär att ett företag ställer sin egendom som säkerhet i samband med att man tar ett lån, vanligen ett banklån. Om fordringsägaren, t ex banken, inte får betalt för sina fordringar ger företagshypoteket fordringsägaren rätt i företagets egendom.

Företagshypotek är en säkerhetsrätt som ger fordringsägaren särskild förmånsrätt i näringsidkarens lösa egendom i den mån den hör till näringsverksamheten. Privat egendom omfattas inte. Kassa- och bankmedel, värdepapper (avsedda för allmän omsättning), samt egendom som kan intecknas på annat sätt (t ex fastigheter) omfattas inte heller. Detta innebär att företagshypotek är en dålig säkerhet i bland annat konsultföretag där tillgångarna främst består i egendom som inte omfattas (främst likvida medel).

Särskild förmånsrätt

Eftersom företagshypoteket omfattas av särskild förmånsrätt kan det utnyttjas både vid utmätning och vid konkurs.

Särskild förmånsrätt går alltid före de oprioriterade fordringarna och nästan alltid före de allmänna förmånsrätterna. Den allmänna fordringsrätten gäller med andra ord i de tillgångar som finns kvar efter att fordringsägarna med särskild förmånsrätt har fått sitt.

Inteckningen i näringsverksamheten kallas fortfarande företagsinteckning. Bevis om inteckningen kallas företagsinteckningsbrev. Ett företagshypotek upplåts genom att företagsinteckningsbrevet lämnas som säkerhet för en fordran.

Ansökan till Bolagsverket

Ansökan om företagsinteckning görs till Bolagsverket.

Vad är eget kapital?

Eget kapital är en post i varje företags balansräkning. Som namnet antyder handlar det om den del av företagets kapital som är företagets egen (den motsvaras alltså inte av skulder). Det egna kapitalet är matematiskt lika med tillgångarna minus skulderna. Man kan också uttrycka det som att det egna kapitalet är företagets nettoförmögenhet.

Det egna kapitalet består av det kapital som ägarna skjutit till (som insatskapital vid starten och som kapitaltillskott under driften) och de vinstmedel som ägarna beslutat att låta vara kvar i verksamheten.

Tänk på att…

… i en balansräkning redovisas ett positivt eget kapital oftast med negativt tecken (minustecken). Den ovane läsaren undrar då oroligt hur det egentligen är ställt med finanserna i det aktuella företaget. Fenomenet förklaras dock med att vinster och kapitaltillskott redovisas i kredit (på minussidan) i det egna kapitalet. Minustecken före delposterna i eget kapital är alltså bara positivt, eftersom det förklaras av vinster och god finansieringsvilja från ägarna.

I årsredovisningar redovisas dock ett positivt eget kapital utan minustecken.

Positivt eget kapital

I ett välmående företag är det egna kapitalet positivt (trots att det alltså i vissa balansrapporter redovisas med minustecken enligt ovan).

Resultaträkningen

Resultaträkningen är den andra huvuddelen i bokslutet. Tillsammans med balansräkningen utgör resultaträkningen en sammanställning av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader från den löpande redovisningen.

Resultaträkningens delar

Resultaträkningen består av tre huvuddelar:

periodens intäkter
periodens kostnader
periodens resultat.

Resultaträkningen visar, som namnet antyder, vilket resultat som företagets verksamhet har genererat under mätperioden. Den visar också hur resultatet har uppkommit genom att intäkter och kostnader specificeras.

Företagets resultat kan beskrivas som en restpost från intäkterna och kostnaderna. Resultatet kan vara positivt (vinst), negativt (förlust) eller ett nollresultat.

Intäkter – Kostnader = Resultat

Ingen ögonblicksbild

Till skillnad från balansräkningen, som visar företagets finansiella ställning per bokslutsdagen (ögonblicksbild), så visar resultaträkningen ackumulerade siffror. Intäkter och kostnader bokförs löpande och hamnar i resultaträkningen. Mätperioden kan variera. I ett årsbokslut är den lika med företagets räkenskapsår, medan en periodrapport kan omfatta t ex en månad eller ett kvartal.

Ny resultaträkning varje år

För varje räkenskapsår upprättas en ny resultaträkning. Den nya resultaträkningen nollställs innan det nya årets intäkter och kostnader börjar redovisas. Detta är också naturligt då det är periodens intäkter och kostnader som mäts. Förfarandet kan beskrivas så här:

När alla bokslutstransaktioner är gjorda framgår årets resultat i resultaträkningen för år 1. Detta resultat ska sedan föras över från resultaträkningen till balansräkningen. Som framgår i avsnittet om balansräkningen kommer årets resultat att återfinnas i företagets egna kapital i balansräkningen. Det absolut sista som görs i resultaträkningen är alltså att årets vinst eller förlust överförs till balansräkningen. Man kan säga att resultaträkningen nollas i och med resultatomföringen. Företaget öppnar sedan en ny resultaträkning för år 2, osv.

För dig som vill ha kontroll över företagets ekonomi rekommenderas att du jobbar med resultatbudget. Vi har tagit fram en lättanvänd mall för resultatbudget som bygger på BAS-kontoplanen.

Resultaträkningens disposition

Resultaträkningens uppställning i ett bokslut kan variera från företag till företag, men innehåller alltid likartad information. De flesta företag följer etablerade standarder, vilket gör att det har vuxit fram enhetliga mallar för hur boksluten utformas.

Rörelsens intäkter

Det är vanligt att företaget skiljer på olika typer av intäkter. Ofta börjar resultaträkningen med intäkterna från huvudverksamheten. Om företaget har flera viktiga försäljningsverksamheter, är det vettigt att särredovisa var och en av dessa verksamheter på egna försäljningskonton i den interna bokföringen. Därefter redovisas intäktsposter som inte är direkt relaterade till huvudverksamheten. Dessa intäkter brukar hamna under rubriken Övriga intäkter.

Budföretaget AB redovisar den totala försäljningen av frakt- och speditionstjänster under posten Intäkter (kallas ibland nettoomsättning). Under året har man även utfört tillfälliga uppdrag inom flyttbranschen. Dessa intäkter redovisar Budföretaget AB under posten Övriga intäkter.

Rörelsens kostnader

Direkta kostnader/rörliga kostnader

Företagets varukostnader och liknande redovisas som första kostnadsgrupp efter intäkterna. De handlar oftast om så kallade rörliga kostnader. Med rörliga kostnader menas kostnader som är direkt beroende av produktionsvolymen och försäljningen. När försäljningen stiger, kommer även de rörliga kostnaderna att stiga.

Näsvikensågen AB bedriver renodlad sågverksverksamhet. Bolaget redovisar kostnaderna för sågklingor och virkesinköp under posten Varukostnader som är en rörlig kostnad. Ju mer sågade trävaror som sågverket säljer, desto mer sågklingor och virke kommer att behöva köpas in. Dessa kostnader är ju direkt beroende av produktionsvolymen i sågverket.

Övriga externa kostnader

Under denna rubrik samlas en mängd olika kostnader. Det är de kostnader som inte lämpligen redovisas i någon annan kostnadspost. Här hittar du bl a följande kostnadstyper:

lokalkostnader
hyreskostnader för anläggningstillgångar
energikostnader
förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier
reparationer och underhåll
kostnader för transportmedel
frakt- och transportkostnader
resekostnader
marknadsförings- och försäljningskostnader
kontorsmaterial och trycksaker
kostnader för telefon och porto
försäkrings- och förvaltningskostnader.

I en officiell årsredovisning samlas alla dessa kostnader under rubriken Övriga externa kostnader.

Personalkostnader

Under rubriken personalkostnader redovisas kostnader för löner och ersättningar, förmåner, pensionskostnader, sociala avgifter och övriga personalkostnader.

Resultat före avskrivningar

Efter övriga externa kostnader och personalkostnader kan nästa resultatnivå beräknas. Det är resultat före avskrivningar. Detta resultat ska täcka kostnader för avskrivningar, finansiella poster, extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skattekostnader.

Avskrivningar

Nästa kostnadspost är de planenliga (bokföringsmässiga) avskrivningarna. Avskrivningar är kostnader som ska motsvara värdeminskning och slitage på företagets anläggningstillgångar. Avskrivningarna kan vara en mycket stor kostnadspost framförallt i kapitalintensiva företag.

Observera att de skattemässiga avskrivningarna (så kallade överavskrivningar) inte redovisas här.

Resultat efter avskrivningar

Nästa resultatnivå är resultatet efter avskrivningar. Här ser du om företaget har förmått täcka kostnaderna för värdeminskning på sina anläggningstillgångar.

Finansiella poster

Bland de finansiella posterna redovisas både intäkter och kostnader av rent finansiell karaktär. När dessa slås ihop talar man om finansnetto. De vanligaste delposterna är ränteintäkter och räntekostnader. Men även bankkostnader, utdelningar, kapitalvinster och kapitalförluster på aktier samt valutakursdifferenser finns med i finansnettot.

! I boken Företagets ekonomi får du alla viktiga ekonomiska nyckeltal, rapporter och begrepp utförligt förklarade. Finns som tryckt bok och e-bok.

Resultat efter finansnetto

Resultatet efter finansnetto är den viktigaste resultatnivån när det gäller att analysera företagets ekonomi. Här redovisas ju verksamhetens totala resultat, inklusive finansiella poster, men opåverkat av skattemässiga bokslutsdispositioner.

Detta resultat ska sedan påverkas av extraordinära poster och bokslutsdispositioner. Inget av dessa områden är av något större intresse i bokslutsanalyser.

Extraordinära poster

Här redovisar företaget extraordinära, dvs avvikande intäkter och kostnader. Avsikten med den här posten i resultaträkningen är att läsaren ska kunna se hur resultatet har påverkats av extraordinära händelser.

Det är sällsynt att något redovisas under den här posten. Enligt god redovisningssed ställs nämligen höga krav på att intäkten eller kostnaden verkligen ska vara extraordinär för att redovisas här.

Följande tre villkor ska uppfyllas samtidigt:

händelsen som ger upphov till intäkten eller kostnaden ska klart sakna samband med företagets ordinarie verksamhet
händelsen eller transaktionen ska vara av en sådan typ att den inte kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet
intäkten eller kostnaden ska vara mycket stor.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner, t ex överavskrivningar och avsättning till periodiseringsfond, är skattemässiga åtgärder för att påverka beskattningen av årets resultat.

Skatter

Här återfinns de inkomstskattekostnader som företaget haft under bokslutsåret. Inkomstskatterna kostnadsförs endast i företagsformer som är skattesubjekt, dvs aktiebolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser. Vid skatteberäkningen måste företaget ta hänsyn till bl a årets ej avdragsgilla kostnader och periodiseringsfonder. Detta medför att skattekostnaden inte alltid är proportionell mot resultatet före skatteberäkningen. Det kan också finnas skattekostnader från tidigare inkomstår på grund av ändrade taxeringar.

Årets resultat

Längst ner i resultaträkningen visas årets nettoresultat. Det kan vara vinst, förlust eller nollresultat, beroende på hur verksamheten har gått under bokslutsåret. Årets resultat är alltså vad som finns kvar när samtliga intäkter och kostnader har redovisats.

Swish – räknas det som kontant betalning?

Frågor uppstår emellanåt om Swish räknas som kontant betalning enligt reglerna om certifierade kassaregister. Och om man behöver ha kassaregister om man inte tar emot kontanter utan bara tar betalt med Swish eller kort.

Swish = kontant betalning

Swish som betalningsmedel är enligt Skatteverket att räkna som kontant betalning. Om Swish-betalningarna tillsammans med kortbetalningar och betalning med sedlar och mynt överstiger 4 prisbasbelopp (dvs 182 000 kr för inkomståret 2018) måste företaget normalt ha ett certifierat kassaregister.

Bokföring

Enligt Bokföringslagen ska det finnas en verifikation för varje affärshändelse. Vid försäljning mot kontant betalning får inbetalningar under en dags försäljning normalt dokumenteras med en gemensam verifikation. Det innebär att verifikationen kan bestå av en kassarapport från en kassaapparat. Vid försäljning via kassaregister ska det på kvittot tydligt framgå om betalningen har gjorts med Swish. Det gäller alltså att ha olika knappar i sitt kassaregister, en för kontant, en för kontokort och en för Swish.

Bokföringslagen säger att affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske. Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast följande arbetsdag men kontanta betalningar som registreras i ett certifierat kassaregister får däremot senareläggas till 50 dagar efter utgången av den månad som affärshändelsen inträffade.

Kreditfaktura – omvänd faktura vid hävning, rättelse mm

En kreditfaktura, eller kreditnota som det också kallas, är en omvänd faktura som säljaren utfärdar exempelvis för att kompensera en köpare för ett fel eller en skada.

En köpare som är missnöjd med en vara kan kräva kompensation för detta. Då sänder säljaren en kreditfaktura till köparen på ett belopp som kompenserar kunden för “skadan”. En kreditfaktura kan alltså sägas vara en omvänd faktura; säljaren betalar kunden. Beloppen på en kreditfaktura har ett minustecken framför sig. Även momsen ska krediteras, vilket många glömmer.

Man kan även använda en kreditfaktura för att rätta till en faktura med ett felaktigt belopp. Har säljaren fakturerat ett för högt belopp, justerar han detta genom att skicka en kreditfaktura på det överskjutande beloppet till köparen.

På kreditfakturan ska finnas uppgifter om den ursprungliga fakturan, dvs den faktura som krediteras.

En kreditfaktura utformas på samma sätt som en vanlig faktura med den skillnaden att du använder rubriken Kreditfaktura. En annan skillnad är att beloppen på en kreditfaktura är negativa.

Avskrivning

Avskrivning är ett redovisningsbegrepp som innebär att anskaffningsutgiften för en tillgång periodiseras, dvs fördelas på så många år som motsvarar den beräknade ekonomiska livslängden. Detta gäller förstås bara utgifter för sådant som kommer att finnas i verksamheten under ett antal år. Andra inköp får normalt kostnadsföras (dras av) direkt.

Exempel på tillgångar som skrivs av är inventarier, markanläggningar och byggnader. Den årliga avskrivningen ska motsvara tillgångens värdeminskning. Detta kallas planenlig avskrivning.

Bolaget köper in en skåpbil. Du bedömer att den ekonomiska livslängden är fem år. Då blir avskrivningstakten 20% per år.

Vanligast är linjär avskrivning, dvs att tillgången skrivs av med lika stora belopp varje år. Det finns dock inget som hindrar att man väljer en progressiv (mindre avskrivningar i början) eller degressiv (större avskrivningar i början) avskrivningstakt.

Det vi talat om ovan är den bokföringsmässiga avskrivningen. Den skattemässiga avskrivningen kan sägas leva sitt eget liv vid sidan av den bokföringsmässiga. Den är inte kopplad till ett visst inventarium och tillåter ibland att avskrivning görs med en högre procentsats än den som följer av inventariernas ekonomiska livslängd i verksamheten.

Spara bokföring – hur och hur länge?

Hur länge behöver man spara bokföring och bokföringsunderlag? Grundregeln är att all räkenskapsinformation ska arkiveras – normalt i sju år. För skannade fakturor gäller tre år (läs mer om det nedan).

Vad räknas som räkenskapsinformation?

En handling är räkenskapsinformation om dess innehåll är av betydelse för att man ska kunna förstå bokföringssystemets uppläggning eller kunna följa en affärshändelse och förstå dess innebörd. Som räkenskapsinformation räknas:

verifikationer, dvs fakturor, kvitton mm som beskriver och bekräftar affärshändelser
bokföringsmedia, dvs alla kort, lösblad, böcker, datamedia eller andra hjälpmedel för grundbokföring, huvudbokföring, årsredovisningar och årsbokslut
kontoplaner, manualer för bokföringsprogram, programvara för datorer och datoriserade kassaapparater
instruktioner om redovisningsprinciper och värderingsnormer
inventeringslistor, lagerspecifikationer och andra bilagor.

Följesedlar är också räkenskapsinformation såvida inte de uppgifter som finns på följesedeln även finns på fakturan. Tidsbeställningslistor och liknande är räkenskapsinformation endast om de noteringar som finns där är det enda underlaget för redovisning av inkomsterna.

Ett företag har räkenskapsår 1 januari 2017–31 december 2017. Räkenskapsmaterialet för detta räkenskapsår måste då sparas i 7 år från 2017-12-31, dvs t o m 2024-12-31.

Avtal och andra handlingar av särskild betydelse såsom företagsinteckningar är räkenskapsinformation och ska arkiveras.

Skannade fakturor

Leverantörsfakturor ska arkiveras i den form de hade när de togs emot av företaget. Om företaget har anlitat någon annan, t ex ett inskanningsföretag, anses fakturan ha tagits emot av företaget redan när den tas emot av inskanningsföretaget. Företaget är alltså skyldigt att arkivera originalfakturorna. De får dock förstöras redan efter tre år (från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades) om de överförts till något annat material (t ex elektroniska dokument) som arkiveras under den återstående arkiveringstiden på sju år.

Många som driver enskild firma överväger att ombilda till aktiebolag. Här tittar vi på fördelar och nackdelar med en ombildning från enskild firma till aktiebolag.

Valet mellan enskild firma och aktiebolag påverkas av flera faktorer
En intressant faktor är tidsfaktorn – när i tid passar respektive företagsform bäst? Då menar vi dels företagets livscykel, dvs vilken företagsform är bäst när verksamheten är nystartad, i full blom respektive i nedmonteringsfasen. Dels menar vi din ålder som företagare – det finns intressanta skatteregler som har med ålder att göra och som delvis är kopplade till pensionssystemet.

Vi vill också tipsa om möjligheten att samtidigt ha enskild firma och aktiebolag, i många fall faktiskt det bästa alternativet.

Den skattemässiga fördelen med aktiebolag är störst när du har inkomster över brytpunkten
(468 700 kr för 2018 resp 504 400 kr för 2019). Då är det fördelaktigt att ta lågbeskattad utdelning som ett komplement till löneuttaget.

Har du ett resultat i den enskilda firman under brytpunkten är skatten och avgifterna så pass låga att det inte alltid är lönsamt att ombilda till aktiebolag. Tror du att resultatet i framtiden kommer att ligga över brytpunkten kan det vara fördelaktigt att starta ett aktiebolag parallellt med den enskilda firman bara för att samla gränsbelopp för lågbeskattad utdelning inför en framtida ombildning.

Både enskild firma och aktiebolag?
Ett tips till den som ska starta företag är att starta både enskild firma och aktiebolag.

Verksamheten bedriver du då huvudsakligen i den enskilda firman under den första tiden/första åren för att utnyttja de skattefördelar som detta ger. En viss verksamhet måste dock förläggas till aktiebolaget – du måste nämligen vara aktiv i aktiebolaget så att aktierna räknas som kvalificerade och du därmed kan tillgodoräkna dig skattegynnat utdelningsutrymme.

Motsvarande tips får den som redan idag har enskild firma och planerar att gå över till aktiebolag om något eller några år. Då är det läge att starta aktiebolag redan nu för att komma åt utdelningsutrymmet.

För den som närmar sig 61-årsåldern blir det särskilt intressant att ha enskild firma med tanke på de lägre egenavgifterna som personer i åldrarna 61–64 år kan ha. Detta är en särskild möjlighet för just enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. För den som redan har ett aktiebolag men närmar sig 61-årsstrecket kan det, med tanke på dessa regler, vara intressant att komplettera med en enskild firma.

Här är lagarna som börjar gälla 1 juli

Från och med 1 juli 2019 träder ett antal lagändringar och ställningstaganden i kraft. Det finns också nya bestämmelser som börjar gälla i augusti. Här är en förteckning över några av de viktigaste för dig och företaget.

Höjt tak för RUT-avdrag

Taket för RUT-avdrag höjs till 50 000 kr per år för personer som inte är fyllda 65 år, vilket innebär att taket blir lika för alla. Ändringarna träder i kraft 1 juli 2019, men ska gälla hela beskattningsåret 2019.

Skattereduktion för gåvor

Skattereduktionen för gåvor återinförs och tillämpas på gåvor som lämnas från och med 1 juli 2019.

Generationsskiften i fåmansföretag

Generationsskiften i verksamhetsbolag underlättas genom att ett undantag från reglerna om kvalificerade andelar införs 1 juli 2019. Undantaget innebär att det under vissa villkor ska vara möjligt att överlåta ett verksamhetsbolag till en närstående utan att karensbolaget smittas av den närståendes aktivitet i verksamhetsföretaget. Överlåtelse till make omfattas dock inte av undantaget.

Sänkt moms på digitala publikationer

Momsen på digitala tidningar och böcker sänks till 6% från och med 1 juli 2019.

Slopad särskild löneskatt för pensionärer

Den särskilda löneskatten på 6,15% som tas ut på vissa förvärvsinkomster för pensionärer slopas 1 juli 2019.

Växa-stödet förlängs

Växa-stödet för enmansföretag som anställer för första gången har förlängts från 12 till 24 månader. Stödet innebär att enmansföretag som inte har några anställda kan få lägre arbetsgivaravgifter för den först anställde.

De nya reglerna träder i kraft 1 augusti 2019 men ska gälla anställningar som påbörjats 1 mars 2018 och senare.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

Arbetsgivaravgifterna sänks till 10,21% för ungdomar som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år. Den nedsatta arbetsgivaravgiften ska gälla lön och ersättningar upp till 25 000 kr per månad.

De nya reglerna träder i kraft 1 augusti 2019 och tillämpas på löner som betalas ut efter den 31 juli 2019.

Höjda miljöskatter

Riksdagen har tagit beslut om höjd skatt på diesel som används i gruvfordon och höjd skatt på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk. Kemikalieskatten på kemikalier i viss elektronik höjs också. Ändringarna träder i kraft 1 augusti 2019.

Moms på uthyrning av vårdpersonal

Från och med 1 juli 2019 kommer Skatteverket att börja tillämpa sina ställningstaganden om moms på uthyrning av personal när det gäller sjukvård, tandvård och social omsorg.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

Arbetsgivaravgifterna sänks för ungdomar som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år. Sänkningen av arbetsgivaravgiften ska ske genom att arbetsgivaren endast betalar ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Den nedsatta arbetsgivaravgiften ska gälla lön och ersättningar upp till 25 000 kr per månad.

När börjar reglerna att gälla?

De nya reglerna träder ikraft 1 augusti 2019 och tillämpas på löner som betalas ut efter den 31 juli 2019. Det betyder att årets sommarjobbare kommer att missa större delen av nedsättningen.

Vilken företagsform ska jag välja

Många som driver enskild firma överväger att ombilda till aktiebolag. Här tittar vi på fördelar och nackdelar med en ombildning från enskild firma till aktiebolag.

Vi vill också tipsa om möjligheten att samtidigt ha enskild firma och aktiebolag, i många fall faktiskt det bästa alternativet.

Både enskild firma och aktiebolag?
Ett tips till den som ska starta företag är att starta både enskild firma och aktiebolag.