Här har vi samlat nyttig information i kategorin Juridik

Skriftligt avtal vid telefonförsäljning

Från och med 1 september 2018 krävs det skriftliga avtal vid telefonförsäljning. Om du blir uppringd av en säljare ska det alltså inte längre vara möjligt att ingå ett muntligt avtal.

Konsumenter vilseleds

Oseriös telefonförsäljning är ett stort problem för konsumenter och småföretagare, därför har lagstiftningen nu skärpts. I många fall påstår telefonförsäljaren att kunden har ingått ett avtal, men det handlar ofta om att konsumenten blivit vilseledd att ingå ett avtal utan att förstå dess innebörd.

Krav på skriftligt avtal

I och med skriftlighetskravet krävs det att säljaren skickar en skriftlig bekräftelse på sitt erbjudande, som konsumenten skriftligen accepterar efter telefonsamtalet. Både säljarens bekräftelse på sitt erbjudande och konsumentens godkännande kan skickas via sms, e-post eller vanlig post. På så sätt får konsumenten möjlighet att noga gå igenom säljarens anbud efter telefonsamtalet och fatta ett genomtänkt beslut.

Om en näringsidkare levererar produkter eller utför tjänster trots att det inte finns något giltigt avtal, ska konsumenten inte vara betalningsskyldig för dessa. Kravet på skriftliga avtal gäller för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen.

Så bestrider du bluffakturor

Bluffakturor skickas till både företag och privatpersoner och många blir oroliga, särskilt om det kommer hot om inkasso eller betalningsanmärkningar. Det gör att många betalar sina bluffakturor istället för att bestrida dem.

Vad är bluffakturor?

Bluffakturor kan vara krav på betalning för något som du aldrig beställt eller fått levererat. Det kan också vara något som är mycket dyrare än vad som är rimligt i förhållande till vad som levererats.

Har du fått bluffakturor?

Om du upptäcker fel i en faktura bör du börja med att kontakta företaget i fråga. Vill företaget inte ändra fakturan eller om du inte får tag på företaget ska du bestrida fakturan. Enligt Polisen bör du motsätta dig betalningen så snart du kan, eftersom det ökar dina chanser att få rätt mot företaget. Du ska också polisanmäla företaget som skickat bluffakturor till dig. Berätta då hur du blivit kontaktad, vad som sagts och spara original som kan utgöra viktig dokumentation i ditt ärende.

Bestrida bluffakturor

Det finns olika sätt att bestrida bluffakturor. Om du ska bestrida bluffakturor bör du göra det via e-post eller fax eftersom det är viktigt att du kan visa tid och datum för ditt bestridande. Du kan också använda rekommenderat brev, det kostar dock pengar. Själva bestridandet ska innehålla en uppgift om vilken faktura det gäller och att du bestrider den och varför. Det är viktigt att du anger dina skäl till bestridandet och inte skickar in en färdig mall utan att ha redigerat den.

Samboavtal, behövs det?

Ett samboavtal innebär att samborna avtalar bort bodelningsreglerna i sambolagen. Samboavtalet går ut på att man vid separation och dödsfall inte ska göra någon bodelning av det gemensamma bohaget och bostaden.

Ett samboavtal omfattar antingen all egendom…

Ett samboavtal kan innebära att all egendom undantas från bodelning. Effekten blir helt enkelt att den sambo som äger respektive tillgång behåller sina saker vid en bodelning. Saker som ägs med samäganderätt delas.

Lena och Peter är sambor. De skriver ett samboavtal som innebär att reglerna om bodelning i sambolagen inte ska gälla mellan dem. Lena köper en­ ­villa där paret bosätter sig. Några år ­senare flyttar dock Peter därifrån. På ­grund av Lenas och Peters samboavtal ska de inte bodela det gemensamma bohaget och bostaden. Lena får därför behålla sin villa utan att behöva lösa ut Peter.

…eller bara viss egendom

Samborna kan också avtala om att bara viss egendom ska undantas från bodelningen. Avtalet kan innebära att en viss specifik tillgång, exempelvis en tavla eller bostaden, ska undantas från bodelningen. Vid en bodelning ska samborna dela på all samboegendom utom den egendom som är undantagen från bodelning enligt samboavtalet.

Jesper och Sabine är sambor. Sabine som är konstintresserad köper en dyr tavla. Vid en bodelning ska tavlan normalt ingå eftersom den är avsedd för det ­gemensamma hemmet. Sabine och Jesper kommer dock överens i ett sambo­avtal att tavlan inte ska ingå i en bodelning. Detta innebär att ­samborna ska dela på den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget förutom tavlan.

Formkrav

Ett samboavtal ska vara skriftligt. Avtalet ska undertecknas av båda samborna, men det behöver inte vara bevittnat. Är någon av samborna underårig eller om avtalet avser egendom som till någon del om­fattas av förvaltarskap enligt föräldrabalken krävs förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande.

Det är bra om samboavtalet dateras. Skulle samborna skriva ett nytt samboavtal gäller det senast upprättade. Samboavtalet bör finnas i två exemplar så att samborna får var sitt exemplar.

Upphävande och ändringar

Samborna kan upphäva eller ändra ett samboavtal. Detta gör de genom att skriva ett nytt avtal. Samborna måste vara överens om detta. Ingen av samborna kan ensidigt upphäva eller ändra sambo­avtalet.

Ogiltiga föreskrifter

Det är samborna som bestämmer vad samboavtalet ska innebära. Ett samboavtal kan dock inte innehålla vilka bestämmelser som helst. Det är inte möjligt att genom ett samboavtal

  • avtala att äktenskapsbalken ska gälla fullt ut
  • upphäva tvingande bestämmelser i sambolagen, exempelvis övertaganderegeln för bostäder
  • dra in annan än samboegendom i bodelningen.

Om samborna drar in ytterligare egendom i bodelningen kan det ses som en gåva. Om sambon övertar skulder i samband med övertagandet av egendomen, som inte får räknas in i bodelningen eller lämnar någon form av likvid som motprestation, räknas överlåtelsen som ett köp.

Eva och Jens som är sambor upprättar ett samboavtal. Enligt avtalet ska Jens andel i familjeföretaget ingå i en eventuell kommande bodelning.

Detta är dock inte tillåtet att avtala om eftersom Jens andel i företaget inte är gemensam bostad eller bohag. Avtalet går alltså ut på att dra in tillgångar i bodelningen istället för att hålla bostad eller bohag utanför delningen. Det är därför möjligt att avtalet kan komma att ses som en gåva från Jens till Eva.

Orimliga avtal

Om en sambo anser att en klausul i ett samboavtal är orimlig, kan han kräva att det ska jämkas. Om det inte går att jämka villkoret, kan domstolen bestämma att villkoret inte ska gälla överhuvud­taget. Då gäller resten av avtalet, utom just det bortjämkade villkoret. Är villkoret så viktigt att avtalet förlorar sitt värde om det ­jämkas eller inte finns med kan hela avtalet förklaras ogiltigt eller jämkas.

En jämkning av sambo­avtalet innebär att egendom som är undan­tagen från bodelning enligt samboavtalet ska behandlas som sambo­egendom i bodelningen.

Ett avtalsvillkor kan vara orimligt för att det är en viss typ av ­villkor eller på grund av förhållandena i det enskilda fallet. Vid en bedömning av om ett villkor är orimligt tar domstolen hänsyn till både förhållandena vid avtalets tillkomst och sådant som inträffat senare.

Ett bodelningsavtal skulle kunna vara orimligt om den ena sambon övertalar den andra att skriva under ett orättvist samboavtal genom någon form av illojal förhandlingsteknik. Det kan t ex vara att ena sambon lockar den andra att skriva under samboavtalet med löftet att han inte kommer att kräva vårdnaden om barnen vid en separation.

En annan omständighet som kan leda till jämkning är att det gått så lång tid från det att samboavtalet skrevs till att det ska tillämpas. Det kan ha hänt en hel del saker under tiden, t ex att ena sambon gjort ett aktieklipp, fått ett stort arv eller vunnit miljoner på lotto.

Befintligt skick = ryggen fri?

Det är ganska vanligt att säljare försöker friskriva sig från sitt ansvar genom att säga eller skriva i köpeavtalet att varan säljs i befintligt skick. Men att säljaren sålt en vara i befintligt skick innebär inte att köparen berövas alla möjligheter att åberopa att varan är felaktig. En vara som säljs i befintligt skick anses nämligen vara felaktig om

  • varan inte överensstämmer med de uppgifter som säljaren lämnat om varans egenskaper eller användning före köpet och dessa uppgifter har inverkat på köpbeslutet
  • säljaren före köpet undanhållit upplysningar om varans egenskaper eller användningsområde som han har känt till eller måste anses ha känt till – och som köparen förväntat sig ha blivit informerad om – och detta inverkat på köpbeslutet
  • varan är i väsentligt sämre skick än vad köparen kunnat förvänta sig i förhållande till varans pris och andra omständigheter.

Dessa regler gäller när parterna är jämbördiga, dvs mellan näringsidkare och mellan privatpersoner. I affärer mellan näringsidkare och konsument gäller istället reglerna i konsumentköplagen.